Tell me I’m your national anthem

140103_musik

Vad jag lyssnade mest på förra året (eller rättare sagt vad jag lyssnade mest på vid tillfällen då jag var uppkopplad) enligt Last.fm. 2013 var tydligen soundtrackåret.

Ramin Djawadi = Pacific Rim och Game of Thrones. Joseph LoDuca = Spartacus. Paul Leonard-Morgan = Dredd. Och Joss Whedon står där på grund av musikalavsnittet av Buffy och om man undrar vad sjutton en skådespelerska som Hayden Panettiere gör på en sån här lista så är anledningen att jag har lyssnat en del på musiken från countrysåpan Nashville som jag hatälskar att följa.

Och i övrigt är det bara Lana Del Rey och Lorde och en hög gamla favoriter.

This is the noise that keeps me awake


Bloggkon från bloggkattsutmaningen gästspelar.

Feuerzeug bloggade om läsmusik och jag tänkte först svara på det i bokbloggen, men det skulle bli väldigt kort eftersom jag i stort sett aldrig har på musik när jag läser – om jag inte sitter på ett tåg där det är en massa låtande människor eller liknande.

Jag lyssnar inte så ofta på musik hemma. Jag tror att det är det är för att jag inte ser någon större poäng med bakgrundsljud. Jag gillar tystnad och dessutom är det så att om jag läser eller pysslar med något vid datorn och är inne i det jag gör så hör jag ändå inte musiken, så varför ska jag ha den på alls? (Städmusik är däremot en bra sak.)

Jag lyssnar mest på väg till och från jobbet, eller när jag reser. Dels för att det är ett passande tillfälle då jag inte direkt har något annat för mig och dels för att jag kan känna ett behov av att stänga ute omvärlden, särskilt när jag är på väg hem från jobbet. Jag gillar känslan av att skapa en liten bubbla att åka i eller gå omkring i. Jag brukade lyssna på musik när jag promenerar också, men de senaste månaderna har jag till stor del övergått till att lyssna på poddar när jag går.

Jag använder också musiken som en sköld på jobbet. Ibland för att skärma av annat som pågår på kontoret, men även för att skärma av mig mot mig själv. Om jag känner mig väldigt ofokuserad och rörig i huvudet kan det hjälpa att dra på musik, gärna högt. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Det är som att stöket i huvudet och stöket i lurarna tar ut varandra och då kan jag koncentrera mig bättre. När tankeverksamheten är i bra skick lyssnar jag däremot inte på musik när jag jobbar, för då blir jag antingen störd av den eller filtrerar omedvetet bort den.

Don’t stop the music

110224 Som jag säkert har skrivit någon gång förut så lyssnar jag inte särskilt mycket på musik och jag letar aldrig nytt längre. Det senaste halvåret känns det som att mitt lyssnande endast har bestått av Robyns Body Talk som jag lyssnar på när jag åker tåg mellan Uppsala och Sollentuna. (Känns lite komiskt att säga med tanke på att jag under flera år nästan bara lyssnade på metal och arg synth. När fan blir gammal blir han mainstream.) Men att musikletande har prioritet noll för mig numera innebär ju inte att jag har slutat tycka att det är trevligt att upptäcka nytt – eller gammalt. Fast helst får någon annan göra jobbet åt mig, heh… Så ni får gärna lägga till musik ni tycker är bra i följande playlist. Kanske tycker jag om samma.

Ironiskt nog betalar jag för mig numera, sedan jag skaffade en smartphone och ville ha Spotify till den. Cirkeln har slutits. Det var tiden innan snabb uppkoppling, då jag köpte skivor, helt enkelt. Det var tiden med snabb uppkoppling, då jag fortfarande köpte en och annan skiva men mest tankade ner massor. Det var tiden när jag slutade köpa skivor helt, efter att ha blivit sur på att en med kopieringsskydd inte gick att spela i datorn, och bara laddade ner. Det var tiden när jag inte skaffade musik på något sätt alls. Och nu betalar jag för mig igen, som sagt. 99 kr i månaden är fånigt billigt med tanke på vad man får tillgång till.

Jag funderar på vad jag ska göra med min lilla cd-samling som ligger hos mina föräldrar. Några vill jag väl behålla av nostalgiska skäl, men de flesta är bara plastbitar som inte har någon funktion för mig längre, vilket bland annat visas av att när jag flyttade till Uppsala för några år sedan brydde jag mig inte ens om att ta med dem. Det finns ingen synlig musiksamling i det här hushållet. Markus lyssnar mycket, men har inte heller någon samling. För en massa år sedan rippade han sin egen och stora delar av min skivsamling och nu finns ju Spotify.