Flicka, typ 10, står och rotar bland LasseMajas detektivbyrå-böckerna av Martin Widmark: ”Jag måste ha en till, annars överlever jag inte.”

Pojke, typ 12, vill ha hjälp att hitta Brisingr (tredje Eragon-boken) som ljudbok. När jag har gett den till honom utbrister han ”Nej, inte han!” och ställer tillbaka boken. ”Ångrade du dig?” undrar jag. ”Jaa, den där uppläsaren är jättedålig!” Tomas Bolme kan härmed känna sig dissad.

Tjej, typ 15, tjuter ”IIIIH! Yes, yes, yes!” och hoppar upp och ner (på riktigt) när hon får syn på Fallen ängel av Becca Fitzpatrick. Jag tycker visserligen inte att just den boken är något att studsa över, men entusiasm är ju trevligt.

Till Catahyas drapatävling med fågeltema:

Luften biter. Människorna bär halsduk och kängor. Jag hoppas varje gång att det ska bli annorlunda, men det blir det inte. Det har börjat nu. Först det spröda prasslet och stelheten, sedan fallen.

Jag flaxar försiktigt. Tunna gula flagor singlar genom luften.

 
(Större version av fotot finns förresten i fotobloggen.)

Idag: läser Kung Karl och kärleksgrottan. Lek, lust och ideologi i de svenska könsorden och klurar på en recension. Att skriva om facklitteratur är kul som omväxling. (Och boken är rätt rolig.) Den här gången är jag ute i god tid också, texten behöver inte lämnas in förrän på måndag.

När Nevnarien bloggade om rabatt hos Cocoo tänkte jag passa på att köpa den där klockan som jag har dreglat över tidigare, men den var såklart slut just då. Istället hittade jag det här sjukt söta bokhalsbandet. Det har till och med tre små sidor. Iiiih! (Cheesy text visserligen, men strunt samma.)

Nu ska jag se senaste Vampire Diaries och sedan ska jag, chockerande nog, sova klockan elva för imorgon ska jag upp äckeltidigt och åka till Bokmässan i Gbg.

Jag skrev nyss lite i bokbloggen om Harlequin-boken jag råkade få med mig hem från bibblan. Det var ju vampyrnoveller, inte visste jag att svenska Harlequin gav ut sånt… Men jag borde inte bli förvånad. Hur som helst, jag läste den ändå eftersom jag tänkte att Harlequin kan ju vara rätt komiskt och dessutom var en av novellerna skriven av Charlaine Harris som jag gillar. Boken började med Harris, som var ok – men språket kändes inte som hon, Harlequin klonar antagligen sina översättare. Boken slutade med Marilyn Tracy, och om jag någonsin råkar ta på något som hon har skrivit igen så kommer jag fly skrikande.

Mitt egentliga problem med Harlequin-böcker är inte att nästan alla följer samma mönster (hey, jag läser mainstreamfantasy), att det är såsig romantik (det får väl folk gilla om de vill) eller ens att de gottar sig så förbannat i Manlighet och Kvinnlighet (även om det är hemskt störigt). Nej, det största problemet är språket. Herregud. Jag växlar mellan att tycka att det är sjukt komiskt och att känna att min hjärna har blivit nersmutsad. Det är så jävla smetigt. Ibland skrattar jag åt det, ibland tycker jag att någon har begått ett övergrepp mot mina hjärnceller. (”Någon” är väl då jag själv eftersom det är frivilligt att läsa.) Några exempel ur två av novellerna, Harris slipper mitt hån:

”Donovan tog tag i hennes arm. Beröringen var varsam, men fast och dominant när han ledde henne vidare.”
Beröringen var dominant. Ok, check.

”Blicken var likgiltig, men hade en glimt av ett hårt och intelligent begär.”
Jag upphör aldrig att förvånas över hur mycket de kan utläsa ur varandras blickar… Intelligent begär, det var som fan.

”Men att se hur hon öppnade sig för honom, som natten för månens strålar, gjorde honom uppriktigt ödmjuk.”
NEJ, JAG DÖR.

Jag har tyvärr tappat bort stycket där han ”smeker hennes själ” eller något i den stilen, så det kan jag inte plåga er med. Har istället roligt åt de ”svällande bröst” som förekommer i de två novellerna. Jag tänker mig att de är uppblåsbara.

Körde Ett foto i timmen igår.

13. Kommer på att det är EFIT-dag men kommer inte på något att fota. Det var fint väder iaf.

14. Jag är hos mina föräldrar och bestämmer mig för att läsa färdigt två nästan utlästa ungdomsböcker innan jag åker hem så att jag kan lämna tillbaka dem på bibblan på vägen.

Read the rest of this post »

I have what Grace refers to as dream hangover. A dream so clear and vivid that it lingers on into the morning and sometimes into the afternoon. Grace says the only cure for it is to write the dream down and open the window, take a few deep breaths, and shake your head back and forth until it clears.

Dream hangover. Drömbaksmälla. Ett så bra uttryck. Men oftast när känslan från en dröm dröjer sig kvar långt in på dagen var det en bra dröm så jag behöver nog inte prova att öppna fönstret och skaka på huvudet.

Det finns förresten flera fina stycken i Rita Murphys Night Flying. Ett annat har jag citerat i bokbloggen.

Jag har varit slö med att lägga upp saker i fotobloggen den senaste tiden men igår slängde jag upp de senaste nio dagarnas bilder.

I Bokbloggen skrev jag om Modesty Blaise idag, för Peter O’Donnell har dött.

Förresten, nu märkte jag att några av fotona råkade bli väldigt komprimerade, men jag orkar inte göra om. Gah! Jag har nämligen installerat om PSP för att det bråkade lite och hade – som vanligt – glömt bort att standardinställningen för JPG-compression factor där är 20. 20! Så jävla korkat. VARFÖR har de en standardinställning som förstör bilderna?! Det här händer typ varje gång jag installerar om PSP, eller installerar en ny version, eftersom jag aldrig kommer ihåg att jag måste ändra inställningarna innan jag sparar något.

Om det är någon av läsarna av min bokblogg som hänger här som har missat vad som har hänt där borta den senaste tiden så har UNT.se bytt plattform vilket först ledde till ingen rss alls och nu till en ny rss-adress. Här hittar man den.

Det går att följa bokbloggen med bloglovin också.