När jag ställde upp böcker på jobbet noterade jag mig själv bland blurbarna på baksidan av Månskensvargen, som var den första boken jag recenserade i pappers-UNT. Haha!

(Och mitt namn är felstavat. Haha igen.)

Alla dessa konstiga associationer man bär på. Jag läser en urban fantasybok vid namn Strange Angels och i ett kapitel blir tonårstjejen Dru jagad av något monsteraktigt i ett köpcentrum.

I found myself on my knees, shaking the growl out of my head. The pain vanished as soon as it had arrived, and I was only disoriented.
Get up, Dru! Dad’s voice barked at me. Get under the cover! Do it now!

Och vid de sista tre orden där hörde jag Arnold Schwarzeneggers röst i huvudet, som sade Do it naaoow! Förstörde stämningen en aning, kan man säga. Vi kör lite mer Arnold bara för det:

Best comeback ever

Den episka Conan-musikalen

Terminator 2: The Opera

Jag har haft ont i halsen den här veckan. Jag mår inte direkt dåligt i övrigt, ingen feber eller så, men att det river och kliar hela jävla tiden gör mig galen. Den här kvällen är den första då jag inte känner för att springa omkring och skrika och svära och typ hugga huvudet av mig, för de senaste timmarna har det faktiskt varit rätt ok. Låter fortfarande som ett miffo när jag pratar, dock.

Hur som helst, på bilden ser ni vad jag har tänkt ägna mig åt över påsken: läsa, läsa, läsa. Cirkeln har jag läst ut nu och istället har jag börjat på varulvsskräckisen Vargsläkte som gömde sig i det roliga paketet med pälsbiten. Några filmer blir det nog också. Jag och Markus håller på att se alla Harry Potter-filmer och har hittills avverkat tre.

Jo. Jag hade några ämnen på lager jag hade tänkt försöka skriva något smart och vettigt om idag. Det blev det inget av. Ni kan läsa Virginia Woolf i bokbloggen istället. Eller titta på Buffy vs. Edward:

Fy vilken tråkig blogg. Den här alltså. Tio dagar sedan senaste inlägget. Men nu ska det bli bloggspam tills jag åker bort över julen, tänkte göra någon sorts tillbakablick på 2010.

Bilden? Jag färgsorterade fackböckerna för någon dag sedan. Jag blir förresten lite fnissig av att se The Earth Path på bilden, med tanke på att en läsare frågade för ett tag sedan om jag är wiccan. Det är jag ju inte och har aldrig varit, men jag var rätt insnöad på ämnet nyhedendom i gymnasiet och en del spår av det finns fortfarande kvar i form av exempelvis böcker.

Det påminner mig förresten om en rolig grej Lina Neidestam skrev i ett gammalt inlägg: ”Jag skulle hemskt gärna vilja tro på förlorade fruktbarhetsgudinnor, blota ekologisk äppelpaj och dansa naken vid Beltanebål i urskogen, men min oförmåga att hääänge mig sätter stopp för sånt. Jag är för skeptisk och evigt dömd till att vara den agnostiska spyflugan på väggen som betraktar andras tungotalande trans och är avundsjuk. Amen.” Haha! Viss identifikation där. Men jag är mer den ateistiska spyflugan som dreglar entusiastiskt över gudinnor och häxerier i litteratur och film istället. Blessed be, hörni.

Jag gick omkring lite i stan igår och spanade efter julklappar och fick syn på en bok med titeln ”Allt män vet om kvinnor”, eller något i den stilen. Den innehöll bara tomma sidor. Men seriöst. Finns det någon som fortfarande tycker att det skämtet är roligt? Jag menar roligt på allvar och inte bara ”heh, eller vänta, vad fan?” vilket var min reaktion. Jo, det finns det ju, världen är full av retards…

Gah. Det är så tröttsamt med humor som bygger på antingen 1) att kvinnor är hysteriska och obegripliga och det är synd om män som måste försöka förstå dem, eller 2) att män är totalt socialt inkompetenta och inte kan uppfatta kommunikation som är mer subtil än ”BANKA PLATT!” Eller båda i kombination.

(Särskilt trött blir jag på personer som hellre gömmer sig bakom ett ”jamen det går ju inte att begripa sig på kvinnor/män” än att verkligen försöka fatta varför den andra personen, vanligtvis partnern, beter sig som den gör. Eller varför man själv beter sig som man gör. För det är ju, buhu, jobbigt att sätta sig in i hur andra tänker och att ifrågasätta sig själv. Mycket lättare att bara könsstämpla alltihop.)

Mobilbilder var det här.

Det råder lite delade meningar om väderleken.
Markus: ”Det snöar fortfarande.”
Jag: ”Jaaaaaa! Snöööö!”
Markus: ”Jag hatar det här landet.”

Årstiden till ära har jag lagt en upp en gammal novell, eller snarare ett novellutkast, på Catahya. Läs om ni vill.

Jag fick en bild i huvudet, skulle göra en haikudikt av den och det blev inte riktigt som jag ville.
Jag slängde upp de olika versionerna av den på Catahya ändå.

Ordbrist här, alltså. Inte i övrigt. Massor med ord i kurslitteraturen.