Arkiv: Fotodagbok
Jaha, den där uppryckningen av bloggen blev ju kortvarig. Här får ni en nyfödd gräsmatta:
Eftersom vår ”gräsmatta” inte var så särskilt lik en matta av gräs alls sådde vi nytt för ett tag sedan. Nu är det grönt, grönt, grönt. Jag väntar på att det ska bli blått i rabatten också, för jag har sått blåklint. Får se om de lyckas ta sig fram, för med solen och vårt flitiga vattnande har det även dykt upp en jävla massa ogräs.
Jag har installerat Runkeeper i telefonen, eftersom jag tyckte att det skulle vara kul att mäta promenadlängd. (Att få rundan utritad på en karta är också kul.) Det funkar fint, bortsett från att den jäkla appen pratar med en. Gah.
Jag blir så irriterad på appar eller program eller vad som helst som jag måste städa för att kunna använda dem på ett vettigt sätt. Standardinställningen verkar vara att den med jämna mellanrum rabblar diverse statistik medan man går eller springer eller vad man nu ägnar sig åt. Vad fan? Standard borde snarare vara att den håller käft och snacket ett tillval. Det går att stänga av just det, men att den entusiastiskt hojtar ”Activity started!” när man börjar och sedan rabblar upp tid, sträcka osv. när man har slutat verkar man helt enkelt få leva med.
Idag gick jag en mil. Vi har bott här i snart ett år men i riktningen ut från stan har jag knappt utforskat längre bort än till Uppsala högar som ligger sådär tio minuter härifrån. Fånigt. Idag bestämde jag mig för att ändra på det och knallade norrut ett tag för att se var jag hamnade. Efter sådär 4 km vände jag dock tillbaka, för det verkade inte som att jag skulle hitta någon smidigt sätt att gå en runda och det började dyka upp moln som såg arga ut. Sedan tog jag den vanliga rundan förbi högarna.
Medan jag gick lyssnade jag på P3 kultur, som jag inte hade lyssnat på alls innan det lades ner i början av året, men det finns runt 80 program som man kan ladda ner. Bra skit. Varför har jag inte börjat lyssna på det tidigare? (För att jag inte lyssnar på radio alls, såklart.) Nackdelen med att lyssna på något underhållande på offentlig plats är kanske att man ser fånig ut när man går och flinar eller fnissar för sig själv, men då får det vara så.
Det gör mig glad när jag drar upp rullgardinen på morgonen. Det gör mig galen när jag sitter vid skrivbordet mitt på dagen och smälter bort. På fyra av de fem ställen jag har bott i mitt liv har jag haft skrivbordet vid ett fönster, eftersom det är trevligare än att glo på en vägg varje gång jag lyfter blicken från skärmen. Men här vete fan… Solen faller rätt på den här raden av fönster när det är som varmast. Ääck.
(Och på tal om varmt, se lite svalka i fotobloggen.)
Klassikern när jag vill posta något här men inte orkar skriva: mobilbilder.
Ett stycke solnedgång.
Ica i Sollentuna centrum genomgår någon sorts identitetskris. Den stackars affären tror uppenbarligen att den är en tågstation. Wtf?
Att gå förbi en videobutik och se David Hasselhoff x 2 är fnissframkallande.
Jag har haft ont i halsen den här veckan. Jag mår inte direkt dåligt i övrigt, ingen feber eller så, men att det river och kliar hela jävla tiden gör mig galen. Den här kvällen är den första då jag inte känner för att springa omkring och skrika och svära och typ hugga huvudet av mig, för de senaste timmarna har det faktiskt varit rätt ok. Låter fortfarande som ett miffo när jag pratar, dock.
Hur som helst, på bilden ser ni vad jag har tänkt ägna mig åt över påsken: läsa, läsa, läsa. Cirkeln har jag läst ut nu och istället har jag börjat på varulvsskräckisen Vargsläkte som gömde sig i det roliga paketet med pälsbiten. Några filmer blir det nog också. Jag och Markus håller på att se alla Harry Potter-filmer och har hittills avverkat tre.
Körde Ett foto i timmen igår.
9. Morgonen är grå.
10. Ser på Twitter att några förlag redan har släppt sina höstkataloger. Jag spanar och skriver upp intressanta böcker.
11. Bokar tvättid.
1. Jag förstår inte den pixlade reklamen för Nationalmuseums utställning Lust & Last. Är censureringen ”på riktigt”? Är den menad som en kommentar till någonting, exempelvis hur samhällen förhåller sig till erotisk konst? Är det ett hö hö-skämt, typ ”kom till utställningen så får du se den ocensurerade versionen”? Ärligt talat gör den där reklambilden mig obekväm. Hade den varit ocensurerad hade jag inte haft något problem med den. Jaha, en utställning om sexualitet i konsten har ett naket motiv i sin reklam, inget konstigt med det. Pixlingen gör däremot en grej av det, KOLLA TUTTAR! Om någon kan förklara för mig så blir jag glad.
2. Karin Johannisson föreläser om känslornas historia på Humanioradagarna. Ni kan titta på föredraget här.
3. Våffeldag hos föräldrarna.
