Ett problem med baksidestexter
Vixxtoria skriver att hon inte läser baksidestexter på böcker hon redan vet att hon kommer läsa. Jag läser dem alltid, för att, eh, de finns där. Någon bättre anledning har jag nog inte.
En del läser inte baksidestexter för att de inte vill ha något avslöjat i förväg. Det bryr inte jag mig om, jag är väldigt okänslig för spoilers. Men däremot känner jag igen det som Vixxtoria skriver om att man ibland kan få fel intryck av baksidestexten och att det stör ens läsning för att man sitter och väntar på något som inte kommer, eller kommer väldigt sent. Jag antar ju oftast att det som avslöjas i baksidestexten kommer ha stor betydelse i boken och dessutom hända ganska snabbt, så när något som baksidestexten avslöjat inte händer förrän på sidan 200 i en bok som är 350 sidor lång kan jag känna mig lite lurad. Och naturligtvis irriterad över att mina felaktiga förväntningar fick mig att uppleva boken mer negativt än jag skulle gjort annars. ”Men hallå, det händer ju inget?” för att de saker jag vet ska hända inte har inträffat.

7 kommentarer





Ditt inlägg får mig att fundera över om jag egentligen är känslig för spoilers eller inte. Jo, jag tror jag är det, därför att de _också_ styr och stör mitt läsande.
Och så funderar jag över om det bästa är väldigt generella baksidestexter av typen ”det här är en spännande historia om mötet mellan två personer. Boken tar upp frågor om liv och död, och ger oväntade infallsvinklar på vad det innebär att var människa”…
Fast neeej. Det är väl inte bättre? (Dessutom kan en sådan text vara lika felaktig, eller hur?)