På väg från stadsbiblioteket (läste lite tidningar och lånade Mäktig tussilago av Maja Lundgren) till skolan (skrev ut en massa artiklar till kursen som börjar nästa vecka) gick jag in i domkyrkan för att ta dagens bild till 100-projektet i fotobloggen. Jag gillar domkyrkan. Jag gillar kyrkor över huvud taget, för stämningen, för att de är så fridfulla. Särskilt gillar jag hur det låter i domkyrkan. Minsta lilla ljud ekar, men inte på något störande sätt. Det som att hela luften sjunger.

Sedan finns det ju en del creepy grejer också. Kolla på den lille skiten till vänster. Ska den föreställa änglalik? Krullig psykopatunge, snarare, redo att misshandla någon med hjälmen.

Jag har funderat då och då på vad jag ska göra med mina foton här. Gamla fotoalbumet Ögonblick uppdaterar jag aldrig och lär knappast börja med det heller. Här i bloggen hamnar nästan alla foton helt osorterat i kategorin ”Fotodagbok” oavsett vad jag hade för syfte med att ta dem. Därför har jag startat en ny fotoblogg som ska vara fint sorterad med album och taggar och allt det där. Okej, det finns några anledningar till, som att jag ville använda domänen 13september.se till något och att wp-temat Autofocus är så jävla snyggt. Och att jag ville utmana mig själv att inte bara spontanfota.

Det här innebär såklart inte att Vildvittra kommer vara fotofri från och med nu. Vilka typer av bilder jag kommer fortsätta att lägga upp här och vilka jag kommer lägga i fotobloggen istället återstår att se, men det blir nog bra. Hurra, hurra. ;)

Jag ramlade över en intervju där skådespelerskan Chloë Sevigny råkar dissa Big Love som hon spelar en av huvudrollerna i.

AVC: This past season of Big Love has taken a lot of flak for being so over-the-top.

CS: It was awful this season, as far as I’m concerned. I’m not allowed to say that! [Gasps.]

Humor. Och hon har ju rätt, trots att hon tydligen har bett om ursäkt för sitt uttalande i efterhand. Big Love är en dramaserie om en polygam mormonfamilj i Utah: Bill, hans tre fruar och deras hög med barn. Den brukade vara bra, men senaste säsongen – den fjärde – var verkligen ingen höjdare. Det vara bara för mycket, för over-the-top som det står i artikeln, och för lite om bara familjens vardag. Seriöst, med en familj som den behövs det inte 180 faktorer utifrån för att skapa tillräckligt med drama. Dessutom har jag utvecklat ett allt större hat mot Bill. Hur uppblåst och ego kan man bli? Örk.

De där fåglarna, alltså. Jag vet inte hur många olika bildvarianter jag har gjort med det fotot som grund, men det här är vad det slutade med. Det är inte min favoritbild, men den som det gick bäst att göra ett wp-tema med. Och jag är en aning förvånad över att jag inte gick tillbaka till svart-vit-rött efter det ljusblåa de senaste månaderna. Det var på gång, men sedan ändrade jag mig. Så det här är vad jag har sysslat med idag. Egentligen var planen att kräla runt i ett träsk och leka pangpang med Fi och Cia och diverse andra men irriterande hosta satte stopp för det. Bah.

Nu ska jag försöka göra något åt den väldigt inaktuella länksidan. Först lägga till en hög med bloggar som jag har börjat följa den senaste tiden, och sedan borde jag sortera dem i kategorier.

I onsdags.

Jag ville skriva något om hur mycket synen på att lära känna människor över nätet har förändrats sedan jag på högstadiet skrev mina första chattmeddelanden på Passagen, om det jättesuperduperdåliga med att låta folk på det farliga pervobefolkade internetz veta vem man är och om personer som fortfarande gör väldigt stor skillnad på det ”riktiga livet” och ”internet” som mest är på låtsas. Men det blev bara dåligt så skit i det. Det här visar lite av hur jag förhåller mig till det hela. Det där smarta inlägget kommer kanske någon annan gång.

I slutet av förra året var det några smarta brudar som startade Facebook-gruppen Geek Women Unite!. Den fick snabbt många medlemmar och har nämnts i diverse tidningar. Men det riktigt roliga hände när gruppen började få lokalavdelningar, separata grupper för olika städer, där medlemmarna började ordna diverse aktiviteter. Jag har sett pubkvällar, poker, handarbetsträffar…

När jag såg att det fanns en Uppsala-del av GWU tänkte jag (som vid tillfället bara hade lite mer än en månad kvar som ordförande för Catahya och uppenbarligen inte kunde låta bli att hoppa in i något annat…) att fan vad kul, där borde man ordna något! Detta något blev en bokcirkel och i tisdags kom fyra nördkvinnor hem till mig för att diskutera den feministiska science fiction-romanen The Female Man av Joanna Russ. Bland dem var Tina i min klass, men de andra tre kände jag inte alls från förut. Det blev himla trevligt och efter att ha snackat om boken (och lite allt möjligt annat från Jane Austen till ståuppkomik) bestämde vi datum för nästa bokcirkelträff och pratade även lite löst om film- och pubkvällar.

Usch för internet. Det leder bara till dåliga låtsassaker…

Jag smygfotade intet ont anande människor för ett tag sedan. Tjejer med solsken i håret är tydligen ett återkommande motiv.

Screw you, sa Moder Natur och dumpade 10 cm snö till.

Blandat från de senaste veckorna. Klicka för att se större.

1. Lagerhaus ftw.
2. Stökigt skrivbord för en vecka sedan, och inte ser det bättre ut nu…
3. Iiiik! Lite för många sms-biljetter där, ja. Vanligtvis brukar min mobilräkning gå på 100-200 i månaden.
4. Ny kjol. Fan vad Lindex har mycket trevliga saker numera. (Eller det kanske inte är de som har slutat vara tantbutik, det kanske är jag som har blivit tant?)
5. Dripp dropp.
6. Cia med lajvkompisar på dMz som denna gång hade burlesk-tema. Mer foton på Ansiktsboken.
7. Återupplivade hårfärgen lite med en blandning av Deep Plum och Chocolate.