En sak jag har tänkt göra sedan jag fyllde 18 är att skaffa svenskt medborgarskap. (Eftersom mina föräldrar är finska medborgare blev jag också det när jag föddes.) Men eftersom jag är långsam med det mesta har det inte blivit av förrän nu. Det hör såklart också till att de enda gångerna jag blir påmind om medborgarskapet är vid riksdagsvalen då jag inte får rösta. Annars har jag aldrig någon anledning att tänka på det – annat var det för brorsan som bytte medborgarskap för att slippa göra lumpen i Finland.

Hur som helst, igår kom pappret från länsstyrelsen och jag meddelade såklart på teh internets att jag numera ”är svensk”. På kvällen var det catahyansk pubträff och när jag kom dit hade Anglemark köpt en massa små svenska flaggor och spritt ut dem på bordet. Gapfniss. ;)

Mer bilder från kvällen finns här.

Jag trodde att resan Uppsala-Sollentuna i fredags var den segaste jag skulle få uppleva på den sträckan, men i måndags blev det fan värre. Förutom det väderrelaterade strulet som knappast har undgått någon var det en person som blev påkörd av tåget i Upplands Väsby (vet inte om det var en olycka eller någon som hoppade). Pendeln Helenelund-Rotebro. Ersättningsbuss Rotebro-Märsta. Vänta. Äta lunch på ett café, eftersom inget tåg var i sikte. Vänta ännu mer. Det enda jag skulle göra i Sollentuna innan jag åkte hem var att skriva kontrakt och hämta nyckel till årsmöteslokalen, ändå var det nästan kväll när jag kom fram. Konstigt nog hade jag en rätt bra dag ändå. Vackert väder (sooool!) och mycket lästid, haha.

Jag har varit i Sollentuna och jobbat några dagar. Och så har jag åkt tåg. Och väntat på tåg… När jag skulle börja 12 i fredags tyckte jag att jag var ute i hyfsad tid när jag skulle ta tåget 10.10 från Uppsala. Men tåget kom inte iväg förrän 11 och då åkte det bara en liten bit, för att sedan stå stilla nästan en timme till medan Banverket skyfflade is från en fastfrusen växel. På jobbet hade vi också isproblem. Ytterdörrarna var så fastfrusna att man fick hacka bort isen med hammare och mejsel för att kunna öppna och stänga dem och på söndagen började taket läcka. Nice.

På fredagkvällen hade jag tänkt åka tillbaka till Uppsala för att fira Frambos födelsedag, men tvekade på grund av tågstrulet. Jag beklagade mig över det på Facebook, vilket ledde till att världens snällaste Björn kom och hämtade mig eftersom han skulle hämta en person på Arlanda också. På lördagmorgonen åkte jag tillbaka till Sollentuna och då gick tågen hur fint som helst.

Helgens bästa var nog den pratige killen på Pressbyrån i Sollentuna centrum. Jag var där och köpte yoghurt och banan på fredagkvällen, samtidigt som jag pratade med Björn i mobilen. Killen i kassan hörde att jag sade att jag köpte mat, och när jag skulle betala satte han händerna i sidorna och sade med förebrående röst: ”Kallar du det där mat?!”

”Eh, mat…liknande?” sade jag och han fortsatte: ”Jag hoppas att du inte tänker grunda med det där? Festa försiktigt!”

Veckans tisdagstema är kaos. Jag har tågkaosat rejält igår och i fredags. Här har vi en delskyldig.

Badrumsmattan!

Egentligen är det enda jag verkligen behöver en ny väska, för den jag har släpat runt med mest i många år (sju?) går bara sönder mer och mer och ingen av mina andra är tillräckligt stor för att funka riktigt bra som pluggväska eller ”ska vara borta någon dag men inte så länge att jag behöver packa ryggsäcken”-väska. Tyvärr är den på bilden nog inte heller tillräckligt stor för det.

Via Anna Winberg hittade jag det här roliga galleriet med Sweet Valley High-omslag. Hej nostalgi! Blir nästan sugen på att läsa om en bok eller två bara för att se hur mycket jag skulle hata dem nu. Jag gissar att det skulle bli en liknande kräkupplevelse som när jag gjorde ett försök att se om tv-serien på gymnasiet. Örk.

Omslaget med svarthåriga Jessica är jättebekant, så jag tror att jag hade den boken (på svenska). Ang. det andra, ja, vad ska man säga? MUSTASCHEN?!
 

Veckans tisdagstema är sol. Bilden togs i helgen.

Markus och jag var ute på promenad idag och jag lyckades ta en bild på honom där han ser glad ut. Wow. ;) Oftast brukar han se rätt bister ut när jag kör upp kameran i ansiktet på honom.

Som sagt. Det är iofs förståeligt, jag skulle nog inte heller vara så förtjust i att någon försökte fota mig i tid och otid. Tur att det är jag som har kameran, haha.