Jag vill inte inleda en mening med ”jag” (som jag precis gjorde, haha) för det blir lite ”tjatig stämning över texten”. Dessutom är det nästan ett beroende för mig. Skriver jag en gång ”jag” i början på en mening vill jag plötsligt inleda alla följande meningar likadant.

Med ”tjatig stämning över texten” menar jag, förrutom att jag lätt upprepar samma inledning på fler meningar, att det kan liknas med ett barn som vill sin mamma något. Det låter ”mamma”, ”mamma”, ”mamma” gnälligare och gnälligare för varje gång.

Sen är det ju inte så roligt om man läser igenom en text man nyss skrivit och bara ser ”jag”, ”jag”, ”jag” överallt. ;)