Jag skaffade ju ett simkort i början av sommaren och simmade ganska mycket i juni, men sedan blev det Finlandsresa och jobb i Sollentuna och knappt något simmande alls på en månad. Men när jag kom tillbaka hit till Uppsala i fredags och var på allmänt pissigt humör på grund av den kvava luften som inte gick att andas och trötthet och pms tyckte jag att det skulle vara lämpligt att simma bort lite aggressioner. Det sket sig totalt.

Tröttheten var visst inte bara lite sömnbrist, utan när jag började simma märkte jag att jag var dötrött i hela kroppen och orkade typ ingenting. Jag gav upp efter en kvart, för Markus var sjuk i början av veckan och jag tänkte att jag kanske också höll på att bli det. I lördags var jag också hemskt trött, och stannade här istället för att åka tillbaka till Sollentuna och festa med Therese & co, men någon sjukdom bröt inte ut.

Idag var jag på Fyrishov igen och plaskade. Inget fel på kroppen den här gången… tills jag fick sendrag i ena foten efter 750 meter och det vägrade försvinna. Suck. Argt haltade jag iväg till duschen och foten slutade inte göra ont förrän jag var på väg hemåt. Jag får sendrag i fötterna ibland när jag simmar (vilket är en anledning till att jag inte vill simma långt på öppet vatten, väldigt tråkigt). Jag vet inte varför, men det är jävligt störigt. Och vanligtvis brukar det gå att få bort det, men inte den här gången. Borde kanske knarka lite magnesiumtillskott igen, det brukar i alla fall hjälpa när jag har perioder av icke simrelaterat sendrag.

Och för att gnälla ännu mer så har jag glömt mina mest lämpliga badkläder i Stockholm och får därför simma i sådana som jag egentligen inte trivs särskilt bra i. Mutter!