Jag rensade i lådan under sängen och började såklart bläddra i gamla dagböcker och kalendrar. Dagböckerna har jag många gånger övervägt att elda upp (men då skulle jag säkert ångra mig om 15 år). Det är väl jättelarvigt att mig att halvt dö vid tanken på att någon skulle kunna läsa det rätt harmlösa kludd jag producerade i början av mellanstadiet, men så är det. Och högstadiedagboken sedan… The horror.

Kalendrarna vet jag inte riktigt varför jag har sparat dem, men några gånger har de varit bra att ha. Jag skummade igenom våren 2004 och den såg väldigt rolig ut om man jämför med denna vår. Överallt fika, filmkvällar, festande och klubbesök. (Var fan kom pengarna ifrån, förresten? Både Hanna och jag hade ju bara studiebidrag för halvtid och jag jobbade nästan bara mot slutet av våren.)

En typisk händelse nu för tiden: Markus ringde för några timmar sedan och sade att det är synthfestival idag, men han visste inte om han orkade gå. Jag sade att jag orkar nog inte heller och jag borde skriva. En lördagkväll: jag pluggar, han bygger bil. Jag känner att jag borde kanske jobba lite på det här med ett roligare liv… När allt är skrivet och terminen är slut, dvs. Ha.

På tal om Markus, bläddra fram några veckor i kalendern år 2004 och man hittar 5 juni. Då träffade jag Markus första gången, när jag gick på 80′s med Anna och ett gäng andra. Bläddra igen. 12 juni. ”Fika & bio med Markus. Tåget 18:55.”

Ahaha! Jag minns att jag var rätt nipprig innan och tappade min middag på köksgolvet när jag tog ut den ur mikron och det första jag gjorde efter att vi hade hälsat på varandra i stan var att gå in på McDonalds med orden ”Jag måste köpa pommes frites, jag tappade min mat på golvet.” Jag minns också att när vi hade skaffat biobiljetter och promenerade till Gamla stan höll jag en lång och upprörd utläggning om att bokförlag är dumma som döper fantasyböcker till ”Sagan om …” Bra att man inte gör skumt intryck, typ. ;)

Shit. Så länge sedan.