Klippa och klistra
Rolig fredagsklubb idag. Förutom att diskutera varandras texter och skriva en del så lekte vi på slutet. Haha. Det kan ju knappast kallas akademiskt, men det var väldigt roligt. Helena, som ledde dagens lektion, är pysslig av sig och hade tagit med sig en massa tidningar som vi skulle klippa ur och skapa poesi med urklippen. Jag skulle inte kalla denna massaker av ett nummer av DN Kultur för poesi, men jag hade hur som helst jävligt kul:
Jag sliter mitt hår över en novell som jag skrev förra året. Jag gillar idéerna väldigt mycket, men det är något med utförandet som känns klumpigt. Problemet är att jag inte kan definiera exakt vad det är som är fel och därmed inte vad jag ska göra åt det. Jag skickade den till fredagsgruppen för att se vad de tyckte och fick bekräftat att det är något med den som är snett. Tyvärr kunde de inte heller riktigt sätta fingret på det, men jag fick förslaget att testa att möblera om i den på olika sätt. Det kan nog vara något. Jag gillar de olika delarna i den, men helheten är inte lika bra. Funderar också på om jag borde skrota en del. Vill inte det egentligen, men det skulle kanske vara bättre om den var en helt egen berättelse istället för invävd i en annan.
Och så dagens tunnelbaneiakttagelse: why oh why vill folk bära sina åtsittande stuprörsbrallor med midjan under röven och grenen nästan nere vid knäna? Det ser ju helt efterblivet ut.
5 kommentarer
Petra
Du kan alltid skriva om den. Då tar du bara med de delar du minns starkast vilket också brukar vara de bästa.
Angelica
Haha, ja stuprörsjeans med häng är inte direkt det snyggaste modet! Verkar vara populärt bland skejtare och emos.
Vad är det för novell? Skulle jag kunna få läsa den?
Stewe
Känner igen det där. Påbörjade en novell för 3 år sen men den rann ut i sanden helt. Men jag hade kvar en bild i skallen, malande, ville inte släppa.
Så, härom dagen skrev jag ned ”introt” och den här gången känns det rätt.
”Där kom en man från den mörka kontinenten. Han var klädd i mörk kostym med vita slag och bar en illa nött panamahatt.
När han log glimrade det av guld i tandraden. Trots det grät de minsta av tiggarbarnen på stationen och drog till sig sina bedjande händer. Det gjorde även de äldre barnen.”
Ha en god Osterahelg!
Maria
Angelica – Eller hur. Lite häng funkar på bredare byxor, men jättehäng på stuprör? Ser ut som att de precis ska sätta sig på toa.
Petra & Stewe – Tack för kommentarerna. :) Jag tror att jag helt enkelt ska låta den vara ett tag och se vad som händer i skallen. Just nu är jag nog alldeles för ”nära” den för att komma fram till något.
Anna
Hahahahaaa fashion gone wrong.
Jag ska spana på folk i DC när jag är där nu onsdag till onsdag, alltid intressant att se vad andra länder har för sig! ;)