Jag läste en artikel om att den grova brottsligheten ökar i Finland. Slutet är hysteriskt roligt:

När en representant för kåren häromkvällen fick den bekymrade frågan om Finland har blivit ett farligt land för utlänningar att besöka skakade han på huvudet och sa: ”Inte alls. Finnar är så blyga så de mördar bara människor de känner.”

Hihi. Det måste jag maila till släkten.

Vi var, som vanligt, på marknaden i Kristinestad. Det är ungefär likadant varje år. Samma saker säljs, jag och Thomas köper godis, mamma köper skinka, ärter och jordgubbar. Mamma och pappa fångas in av en massa släktingar och bekanta som glor på Thomas och mig och säger saker som ”Vad stora de har blivit” och ”Ja, man ser ju vilka ni är släkt med”. Ibland händer det något oväntat som man helst hade varit utan, t.ex. att man får måsskit på kläderna. :P

Det finns dock en sak som gör att marknaden fortfarande är värd att besöka, enligt mig, och det är loppisens begagnade böcker. Det mesta är inget att ha (och att inte kunna finska gör ju urvalet ännu mer begränsat), men ibland hittar jag något riktigt trevligt. De andra blir lika trötta på mig varje gång. Thomas stod bakom mig och muttrade surt något om att ”Sluta gräva i skräpet”, när jag hittade årets fynd: Fettpärlan och andra noveller av Guy de Maupassant, i fint skick för 3 euro. Wohoo!

…kan man ju alltid roa sig med att tänka på mistlurar.

Thomas: ”Så här låter en mistlur: muuuuuoooo.”
Jag: ”Nej, Thomas, det där är en ko.”
Thomas: ”Men hur låter den då? Förresten, är en mistlur ett djur eller en lur?”

Thomas köpte mycket öl. Jag köpte Baileys och sliskjordgubbslikör. Mmm, slisk. ;)

Jag sov inte särskilt mycket. Det är ganska otroligt hur obekväma kuddarna kan vara på de där båtarna. :P Vi kom till hamnen vid halv sju igår. Markus hämtade oss. När han och jag hade kommit hem till mig sov vi till tolv.

Markus: ”Jag känner mig bakfull.”
Jag: ”För att du är trött?”
Markus: ”Ja.”
Jag: ”Jag mår bra, jag.”
Markus: ”Men så är du inte riktigt klok heller.”

Nu är vattnet avstängt igen.
Och jag kan fortfarande inte skicka mail.
Den här dagen har börjat helt jävla underbart. :P

Den där jävla grejen på mitt finger satt fast i min fot förut. Exakt vad det är (en plasttråd?) vet jag inte och jag fattar inte heller hur en så mjuk sak har lyckats gå igenom huden. Det kändes i alla fall väldigt obehagligt att dra ut den.

Här är Markus och en av hans 180 datorer. Han behöver klippa sig, eftersom 70-talet ringde och ville ha sin frisyr tillbaka. Men han är söt ändå. ;)

Foton från helgen finns förresten här (mina), här (Cias) och här (Emils). Vill ni se mig se konstig ut rekommenderar jag den här bilden. Ingen aning om vad det är jag gestikulerar om där. :P Och på den här ser jag ut som att jag planerar att mörda motståndarlaget. Så osportsligt av mig.

Jag sitter och går igenom en massa obesvarade mail, för att det inte ska vara några sådana kvar när jag åker till Finland på fredag. Och vad händer? ”Kan inte ansluta till blaha blabla”. Ta emot mail kan den göra, men inte skicka. Suck.

Förresten. Hat:

Vill inte ha fönstren stängda för att det blir för varmt. Vill inte ha dem öppna för att det låter så förbannat. Vid såna här tillfällen suger det att bo här. Nu drar jag ut i skogen. :P

Jag har flera dagar i rad spanat på Dagens bok hos Bokus (3 pocket för 49, eller egentligen 3 för 68.) Vissa dagar har det funnits tre jag vill ha. Idag funderar jag på Jaktsäsong av Mats Strandberg, Ett år av magiskt tänkande av Joan Didion och Snabba cash av Jens Lapidus. Vara ekonomisk eller inte, svår fråga. :P

Fan vad trött jag är på alla maskiner som vrålar omkring utanför mitt hus. Och inte nog med att de låter konstant från tidigt på morgonen till typ åtta på kvällen, nej, imorse när vi vaknade så var vattnet avstängt också. Jaha. Eftersom det inte hade kommit någon information om det i förväg, så har de antingen klantat sig och grävt sönder en vattenledning eller något, eller så hade de planerat avstängningen och ”bara” inte informerat om den.

Oavsett anledning: jävla kukhuvuden!

Eftersom jag inte ville stanna i en lägenhet utan vatten följde jag med hem till Markus. Han meckar bil och jag borde läsa och skriva, men istället sitter jag och, eh, raderar inlägg och skäller på folk i Catahyas forum. Tjoho.

* Har haft väldigt roligt.
* Är väldigt trött.
* Hela packningen är fuktig och luktar unk.
* Skorna är genomblöta.
* Är väldigt hungrig, orkar inte laga något och har därmed bara mackor att äta. Är trött på mackor.

Och så har jag drabbats av post-IRL-syndromet: det känns tomt och tråkigt att komma hem. Men när Markus kommer hit efter jobbet imorgon blir jag nog glad över att vara hemma igen. ;)

Att göra:
* Packa.
* Fixa frukostmackor och lunch-pastasallad.
* Diska.
* Slänga sopor.
* Ladda mobilen och kamerabatterierna.
* Tömma kamerans minneskort.

Jag försöker just nu få allt att få plats i ryggsäcken och axelväskan. När jag åt middag med mamma och Thomas norpade jag en bag från vinden, men det skulle vara skönt att inte behöva navigera omkring med den enorma klumpen. Jag är så dålig på att packa. Släpar alltid med mig onödigt mycket. SMHI säger regn – jag packar solskydd. Suck… Rensa bort, rensa bort.

Åh, vilken underbar resdag imorgon… 3 och en halv timme tåg, sedan vänta nästan en timme på bussen och sedan åka buss sådär 40 minuter. Tjoho! Tur att jag inte kommer åka ensam, i alla fall. Mitt ursprungliga sällskap bestämde sig för att inte komma, men ett nytt tillkom istället. Tur. ;)

Undrar om jag vågar lämna ett fönster lite öppet. Allt som kan bidra till att lägenheten är lite mindre unken och äcklig när jag kommer hem på söndag är bra. :P

(Vart ska jag? Catahya Summer Camp. Utanför Skövde. Haha.)