Väldigt icke-produktiv helg. Jag har diskat, tvättat, läst lite noveller och tittat på massor av Jericho. Bra skit! Jericho, alltså. Inte mitt icke-produktiva beteende. Imorgon får jag sätta fart. Noveller till Catahyas nästa antologi och recensioner både till Catahya och Mitrania och så skulle det ju vara bra om jag tog tag i den där uppsatsen någon gång. :P

Jericho handlar om en liten stad i Kansas och vad som händer i den efter att flera större städer har blivit atombombade. Efter 22 avsnitt hade CBS beslutat att lägga ner den, men då startade några fans en kampanj för att rädda serien. Efter att ha fått 20 ton nötter skickade till sig lovade CBS att det ska komma sju avsnitt till. Haha. Ägda!

Det här är något som kommer att bli vanligare och vanligare. Kampanjerna, alltså. Inte nödvändigtvis nötterna. ;) Internet ger ju möjligheten att organisera stora grupper av människor snabbt.

Och jag tror inte att tv-bolagen bara är ledsna över det. Även om de säkert blir irriterade över att publiken stör deras planer, så får de också en massa gratisreklam när fankampanjerna blir uppmärksammade i media. (Sluta läsa nu, ni som följer Stargate: Atlantis och inte har sett hela tredje säsongen, för här kommer en spoiler!)

Read the rest of this post »

Idag kom det trevlig post. Ponton (utan härmapa den här gången, haha) och så boken som gjorde att magen slog en liten glädjevolt: alltid snygga och läsvärda Schakt. Extra tjockt nummer den här gången, med över 200 sidor skräcknoveller. Tjoho!

Tidigare idag bläddrade jag igenom en hög olästa DN och möttes flera gånger av en Dolce & Gabbana-helsidesreklam med en snubbe som ligger och skrevar i badbyxor och med kameran i kukhöjd. Alldeles nyss gick jag ut från Kista centrum och hej, där var reklamen igen på en stor reklamtavla. Allvarligt! Jag vill inte få ett skrev upptryckt i fejset när jag läser nyheter och inte när jag går ut genom en dörr heller. Särskilt inte i megaformat. :P

Hallå? Var är alla ”avklädd reklam”-motståndare när man behöver dem? Nej, just det, jag glömde. De rycker bara ut när det gäller avklädda och skrevande kvinnor.

Jag har hittat mitt Narnia. Inte genom en garderob, utan genom en tunnel. Ena sidan: Kista med sina företag och allt det där. Andra sidan: Igelbäckens naturreservat. Bara 15 minuters promenad hemifrån mig. Lycka!

Kolla grenarna, de formar sig som en tunnel.

Plutte!

Ur artikeln Pentagon Confirms It Sought To Build A ‘Gay Bomb’:

A Berkeley watchdog organization that tracks military spending said it uncovered a strange U.S. military proposal to create a hormone bomb that could purportedly turn enemy soldiers into homosexuals and make them more interested in sex than fighting.

Pentagon officials on Friday confirmed to CBS 5 that military leaders had considered, and then subsquently rejected, building the so-called ”Gay Bomb.”

Alltså… Eh. What? Haha, helt sjukt ju. Vilka miffon. xD

Sitter ensam hemma hos Markus föräldrar. De är ute med båten över helgen och Markus har åkt med Erik för att kolla på en motor. Jag borde åka hem till mig och få något vettigt gjort, men jag orkar inte. Jag har insett vad som är den största nackdelen med min lägenhet. Det är inte den högljudda och dåliga ventilationen, den pyttelilla varmvattenberedaren eller ens hyran. Nej, det är värmen. Solen ligger på fönsterna i stort sett hela dagen och det blir så sjukt jävla varmt. Det går att stå ut med så länge man håller sig stilla, men typ alla rörelser som är mer ansträngande än att vända blad i en bok utlöser värsta svettattacken. Najs.

Men åtminstone är det lätt att vädra. Öppna dörren när fönstrena redan är öppna så säger det SWOOOSCH och en mindre orkan rensar luften på några sekunder. Frisk och varm luft är i alla fall bättre än äcklig och varm luft. Uäh, jag ser inte fram emot att komma hem. Det kommer vara tokvarmt och unket och dessutom fuktigt för att jag hängde tvätt innan jag åkte. Antagligen kommer disken stinka också. Tjohej.

Nu ska jag släpa min uppsvullna svettkropp till soffan och titta på Animal Planet. ;)

Jag var på väg att skriva lite skämtsamt om när jag var nära att gå hemifrån med ett hårlöst ben och ett hårigt ben för några dagar sedan, men så skrev Hanna Fridén om kvinnor, kroppsbehåring och om att ta bort hår bara för att andra inte ska bli äcklade och fan, jag skulle kunna skriva flera meter om det ämnet. Så här kommer årets längsta inlägg, nu ska jag terapiskriva… :P

Numera känner jag mig oftast bekväm med att andra ser mig med bara, orakade ben men så har det verkligen inte alltid varit, ”kvinnor har inte hår”-hjärntvättad brud som jag är. För sådär fem år sedan hade det varit otänkbart att t.ex. åka in till stan med kjol och orakade ben. Nu har jag inga större problem med det och herrejävlar vilken befrielse det är.

Jag minns alla gånger jag har tänkt gå någonstans i kjol, upptäckt att mina ben är håriga och antingen har fått panikraka dem eller byta till byxor. Eller tänkt åka och bada och fått panikraka. Inte för att håret nödvändigtvis störde mig, utan för att inte andra skulle tycka att jag var ofräsch och konstig.

Read the rest of this post »

Den här vad-det-nu-är lever inte direkt upp till beskrivningen ”fotodagbok” nu för tiden. Det ska det bli ändring på… När jag har hittat Canon-skivan och installerat om det krånglande CameraWindow. :P Letade efter den i mitt gamla rum idag, men den var inte där. Så jag måste ha tagit den med mig hit, men jag kan inte hitta den. Röra, röra.

Novellen kom ivägen för hemtentan. Hemtentan kom ivägen för TN och för att åka till Markus efter TN. ”Du bara gömmer dig när jag kommer hit”, sa han i telefonen. Jo, senast han var i Stockholm drog jag ju till Åland. :P Blaaaaah. Men nu har vi i alla fall två månader i samma stad. Wiiiee. :) (I alla fall när han inte är i Jönköping och Dreamhack-nördar och jag inte är i Finland eller i Skövde…)

Note to self: ta av klockan vid långvarig kurslitteraturläsning i solen.