Jag sitter och äter vid datorn. Tycker att det är kallt och har gåshud på armarna. Sträcker på mig lite för att titta på termometern. 29 grader vid fönstret. O k e j.

(Dagens jaga-upp-sig-och-skriva-mycket-om-en-detalj.)

Klickade runt på DN och läste på vett- och etikettexperten Magdalena Ribbings sida. En kvinna frågade vad det var som gällde kring att hålla upp dörren för män, och fick svaret:

”Du ska inte hålla upp dörren för män, om de inte är handikappade eller har händerna fulla med grejor. Låt männen ha denna en av de sista ridderliga gesterna kvar! Om du ser att det är praktiskt för mannen att du bistår med dörren så gör det, men inte som ”vanlig artighet” – säkert är flertalet män gladare om de får hålla upp dörren för dig eller klara av detta själva.”

Översättning: Kvinnor ska inte hjälpa män om de inte uppenbart behöver hjälp. Män ska däremot hjälpa kvinnor fast de inte uppenbart behöver hjälp. Så funkar ”artighet”.

Spontan reaktion: meeeen ååååååhh jaaag dööööööööööööööööör.

En hel del ”vett och etikett” är verkligen så mossig att den borde ha förmultnat för länge sedan.

Jag hoppas att folk som läser inte lyder det gräsliga rådet. ”Vanlig artighet” bör fan vara samma sak för både kvinnor och män. ”säkert är flertalet män gladare om de får hålla upp dörren för dig eller klara av detta själva”. Hon resonerar som om deras stackars manlighet blir hotad om kvinna håller upp dörren. Så tröttsamt… Och liksom, ”ridderligt”? Ja, gud så ridderligt att befria en kvinna från den otroligt jobbiga och okvinnliga uppgiften att öppna en dörr. Att det över huvud taget finns en massa könsnormer kring en skitsak som att öppna en dörr, det är ju helt vridet.

Och jo, jag vet att många kvinnor vill att det ska vara så att män ska vara artigare mot dem än de behöver vara tillbaka. Det där löjliga spelet. Fuck off, fjantar. Jag hoppas att ni får öppna alla dörrar själva resten av livet. :P

Jag är gräsligt trött idag. Allt känns segt och uschligt. Orkar inte tänka eller skriva något av det jag vill skriva. Nu är jag småfebrig också. Dumma förkylning.

Det ekonomiska tänkandet tar semester när jag är sjuk. Gick nyss till affären för att köpa mjölk. Jag kom hem med mjölk, en godispåse (det är synd om mig), en av Brämhults jättegoda, jättedyra blåbär- och hallonsmoothies (ey, vitaminer) och Glamour med tillhörande pocketbok (hjärndöd bajstidning + en bok jag har tänkt läsa länge, otroligt bra kombination för 39 spänn). *rullöga*

Jag vill också rulla ihop mig som katten i Markus familjs grävmaskin. Det ser mysigt ut att vara ihoprullad. Men jag är för osmidig. :P

Ska nog krypa ner i sängen och läsa Djävulen bär Prada nu.

Hur man skapar innehåll utan att egentligen skriva något nytt: länka till det man har skrivit på andra sidor. ;) Här kommer recensioner av tre väldigt olika böcker.

Svensk splatterskräck
Med vissa böcker bara vet jag. Jag vet från de första sidorna, kanske från de första raderna, att jag kommer att bli fastnaglad. Jag vet det för att det finns något i språket, något i tonen, som säger du vill veta vad jag har att berätta.

C J Håkanssons debutroman Fjärilen från Tibet en sådan bok. Helvetet kommer till Sverige. Världen förvrids, kroppar slits sönder, muteras och smälter, ingen kommer undan och det är blodigt och äckligt och hemskt och ändå vill jag inte vända bort blicken. Håkansson har ett språk som besvärjer.
>>> Läs recensionen.

Sword & sorcery från 30-talet
Möt Jirel. Hon är alla kaxiga, svärdviftande fantasykvinnors storasyster och hon har en ingång till helvetet i sin källare. Den våldsamma härskaren av Joiry skapades av Catherine Lucille Moore på 1930-talet och blev sword and sorcery-genrens första framträdande hjältinna. Jirel of Joiry består av fem noveller, som ursprungligen publicerades i den amerikanska tidskriften Weird Tales: ”Black God’s Kiss”, ”Black God’s Shadow”, ”Jirel Meets Magic”, ”The Dark Land” och ”Hellsgarde”.
>>> Läs recensionen.

Läsvärd barn- och ungdomsfantasy
Dekteon har varit slav sedan han föddes och i stort sett allt han känner till är sitt vardagliga liv. Zaister lever i en parallell värld. Han har titeln Solens son och är gift med kungen Izvire, Månens dotter. Enligt deras religion är kungens män bara gifta med henne i fem år. Sedan offras de för landets fortsatta välstånd. Men Zaister vill inte dö och han har en plan för att undkomma.
>>> Läs recensionen.

Midsommar

Bra
* Markus har lagat gulingen. :D
* Månadens pms-period är över. Tjoho! Jag började bli något trött på att den dominerande tanken i mitt huvud var ”choklaaaaad”, blandat med lite ”jag har tråkigt” och ”så fiiiiint, snyft snyft”. Ungefär.

Dåligt
* Oinspirerad.
* Lite förkyld och hostig. (Men för att vara jag så har jag varit imponerande frisk det senaste halvåret. Heja.)
* Jag har pajat ett knä. Det gör ont på baksidan när jag sträcker på benet. Vänster, såklart. Klena skitknä.
* Det regnar.

Citat 1
Jag: ”Jag är sjuk. Jag har en vit fläck på ena tonsillen.”
Markus: ”Jag vet inte vad en tonsill är. Förutom mycket fisk.”

(Det där lät läskigt likt något Thomas skulle kunna säga, haha.)

Citat 2
Jag: ”När jag bor större vill jag ha flera katter. De kan heta Nefertiti och Inanna.”
Markus: ”Eller så kan de heta Tux och Beastie. Eller Puffy.”

Nefertiti var en egyptisk drottning och Inanna en sumerisk gudinna. Tux, Beastie och Puffy är maskotar för olika operativsystem. Lite olika inspirationskällor, där ja… ;)

Törnrosa

<3

* För några dagar sedan var jag ute och gick. I en trappa som jag gick förbi satt ett fyllo. Han hojtade ”I like you!” och kastade en slängkyss.

* Igår var jag också ute och gick. I en trappa satt en hel hög med alkisgubbar som jag måste tränga mig förbi.
Gubbe 1: ”Akta er grabbar, här kommer en stor tjej.”
Gubbe 2: ”En snygg tjej, framför allt.”
När jag hade passerat dem och gått iväg en bit hörde jag gubbe nr 3: ”Välväxt också.”

Välväxt?! Hahaha! Jag gömde mig i min City-tidning och försökte att inte visa att jag ville skratta ihjäl mig. Jag såg framför mig någon sorts djurmarknad när där folk inspekterar typ kor. ”Jaha, det här var ju ett välväxt exemplar. Henne tar tar jag.” Mu på er.

* Igår satt jag en stund på en bänk i naturreservatet. Ett medelålders par var också där. Och när de skulle gå därifrån, vände sig kvinnan till mig och sade med den vänligaste röst man kan tänka sig: ”Jag blir bara tala om för dig att Jesus Kristus lever. Så be till honom.”

Okej… När det blir varmt kommer de fram, miffona. ;) Det kan vara lite underhållande, men helst vill jag bli lämnad ifred. :P

Skräpväder. Rastlös. Sitter och tittar på en katt som har bosatt sig i grävmaskinen utanför fönstret. Det är en ondskefull liten grävmaskin. För några somrar sedan välte den på Markus Manta. Stackars bilen. :(

Nej, jag har verkligen inget att skriva om. Gjort idag? Läst lite, skrivit några sidor novell (på rutigt papper), glott mycket på Animal Planet. Spännande dag. Inte. Jag vill ut men det ösregnar. Vill hem lite men utan fungerande dator kommer det dröja typ en halv dag innan jag börjar klättra på väggarna där också.

Dagens no shit-rubrik från SvD: ”Fler än beräknat kan dö i trafiken.” Stor nyhet att verkligheten inte alltid stämmer med beräkningarna…

Äh. Nu ska jag övertala Markus att ladda ner någon underhållande film och äta brieost med mig. :P

Min dator är död och ligger uppsprättad på skrivbordet med delarna huller om buller. Markus är också lite död efter en vecka som Dreamhack-fixare och ligger i min säng och sover. Själv sitter jag med en av hans bärbara pluttdatorer, irriterar mig på det lilla tangentbordet och surar över att gula fulingen är obrukbar när det är ungefär en vecka kvar till deadline. Suuuuck.

I den här artikeln om Dreamhack finns Markus med på bild. Scrolla ner till stycket som börjar med ”Här är grabbarna”. Markus är längst till höger med sin oklippta kalufs. ;)

Reflektion.

Färgexplosion.

Tvättmaskinen för såklart en del oväsen när den centrifugerar. Ibland flyttar den lite på sig också. Lite. Men nyss hörde jag världens brak inifrån toaletten. Paniiik. Inte ha sönder Hannas tvättmaskin, inte ha sönder Hannas tvättmaskin, inte ha sönder Hannas tvättmaskin…. Jag öppnade dörren och såg att tvättjäveln hade hoppat iväg typ 20 cm och krockat med toalettstolen. Alltså shit?! Fattar inte riktigt hur det gick till. Jag använder inte ens de kraftigare centrifuginställningarna eftersom de låter så förbannat. Måste ha lastat i för mycket eller något. Men jag har haft samma mängd tvätt i flera gånger förut utan att den har börjat tokröja för det. Blaaah.

Tillägg: Mysteriet löstes när jag plockade ut tvätten, som bestod av sängkläder. Ett påslakan hade slukat allt det andra. Hah. Kanske inte konstigt att maskinen hoppar iväg när allt vikt har samlat sig i en liten klump.

Step away from the toilet and put your hands behind your head, sir.