(Dagens mästerverk presenteras av Paint.)

Resultat från Vuxenpoäng.com:

Ålder: 22
Vuxenpoäng: 12.6
Uppskattad ålder: 23

Tips på saker att göra för att få mer poäng
* Är du fortfarande singel så oroa dig inte, gå ut på krogen och försök hitta någon.
* Köpa bil.
* Köpa hus.
* Åka till Kina.
* Anordna vinprovning för dina vänner.
* Börja dricka Gourmetkaffe.
* Är du inte redan sambo är det kanske dags att börja fundera på det iallafall.

Hihi. Några mer poäng lär det inte bli den närmaste tiden, eftersom:

* Nej, jag är inte singel.
* Jag har varken körkort eller pengar, så någon bil blir det inte.
* Köpa hus? Pengar, som sagt. Och vad ska jag med ett hus till redan?
* Kina? Det finns andra ställen jag hellre skulle resa till.
* Vinprovning? Jag kan ordna chokladprovning, haha…
* Dricka kaffe? Fan heller. Det är ju äckligt.
* Sambo? Näh… Bo själv rockar. ;)

Jag kom nyss hem från affären och där såg jag att antal löpsedlar som meddelande att ”svenska folket” tycker att ”skiten” ska läggas ner. ”Skiten” som åsyftas är såklart Eurovision. Det har hållit på i några år nu, det där jiddrandet om att tävlingen är förstörd för att de nya deltagarna från östeuropa bara röstar på varandra och yada yada. Men vanan att rösta på sina grannländer är ju lika gammal som tävlingen. De nordiska länderna röstar på varandra hela tiden. Men när västeuropa inte dominerar tävlingen längre, då jävlar gnälls det… För det är ju det gnället handlar om egentligen. Att ”väst” inte är herre på täppan längre. Och när folk tycker att tävlingen suger för att ”öst” vinner så signalerar det att ”våra länder är bättre än era länder och om vi inte vinner så är det fel på tävlingen”. Om man bara tänker på det utifrån Eurovision-sammanhang så är det mest löjligt, men ser man den attityden i ett större perspektiv så är det ganska äckligt.

Jag sitter och klurar på en novell till Mitranias novelltävling. Har haft idén i huvudet i kanske två månader, så det börjar bli dags att ploppa ut den. Ursprungligen tänkte jag skriva novellen med två olika perspektiv – varannat stycke första person och varannat stycke tredje person. Men jag har inte kunnat bestämma mig för vilket perspektiv som ska berätta vad och det verkar mest bli en massa meck. Förmodligen får det räcka med ett berättarperspektiv.

Deadline blev just framflyttad till 1 juni, vilket är bra. Då kan jag skriva klart novellen på Åland nästa vecka, där det inte är något som distraherar mig. Förutom möjligtvis öldrickande bror och öldrickande kusin, men det är lättare att ignorera dem än att ignorera datorn, Stargate: Atlantis som skriker ”se mig” osv. ;)

Jag ser fram emot Åland. Ingen dator. Bara läsa, skriva, åka båt och larva runt i skogen. Förutsatt att det blir bra väder… Blir det dåligt så kommer vi slå ihjäl varandra, 5-6 pers i en stuga. För övrigt anser jag att det är fluffbrors tur att göra bort sig i år. Förra året blev jag jättefull och spydde. (Och dessutom hade jag feber i två dagar, vilket inte var så lyckat heller.) Året innan det ramlade Jan-Erik av sin stol och låg halvdäckad på golvet framför brasan med en halvtuggad grillkorv hängande ur mungipan. Det var en vacker syn. Inte. Som sagt, Thomas tur i år. ;) Å andra sidan kanske han hade sin ”göra bort sig vid Uddebo”-upplevelse redan när han var liten och gick rakt ut i blåleran i viken och inte kunde komma loss. Vår faster fick gå ut och lyfta upp honom, hihi.

För: De är jättejättefina!
Emot: Men de är inte särskilt ”jag”.
För: Men omväxling förnöjer.
Emot: Dessutom kan jag inte gå i högklackat.
För: Jag kan lära mig. Och de är inte särskilt höga.
Emot: Det är ändå larvigt med kläder man behöver ”lära sig” att röra sig i. Och jag kommer få skavsår.
För: Mes. Jag kan ha dem med mina snygga knästrumpor…
Emot: …som kommer gå sönder av remmarna.
För: Du är så jävla tråkig!
Emot: Och du är dum som vill lägga pengar på ett par skor du aldrig kommer använda.
För: De kan vara bra att ha vid något fint tillfälle!
Emot: Yeah, right. Hur många fina tillfällen är jag med om? Dessutom hatar jag att känna mig för uppklädd. På senaste begravningen jag var på hade jag kängor…
För: Men de kostar bara 140 spänn.
Emot: 140 spänn för något jag inte använder är fortfarande 140 spänn för något jag inte använder.
För: Men, men, de kan ändå stå på skoställningen och se fina ut. Som en inredningsdetalj.
Emot: Idiot.

(Efter en veckas strid vet jag fortfarande inte vem som kommer vinna. Jag tror dock att emot-sidan kör med taktiken att dra ut på beslutet tills skorna har försvunnit ur butiken. :P)

När telefonen ringde alldeles nyss fick jag en stark känsla av att det var någon jag absolut inte ville prata med, så jag struntade i att svara. Sedan när jag kollade numret så var det inget jag kände igen. Eniro var inte till någon hjälp, men när jag googlade numret fick jag reda på att det tillhörde ett företag som säljer löneförsäkringar. Haha! Jag är synsk. (Eller bara knäpp.)

Jag har flätat håret och slår Markus med flätan.
Jag: ”Actionhår!”
Markus: ”Actionwhore? Så du säger.”
Jag: ”Neee…”
Markus: ”Är det den nya superhjälten?”