”Riktiga” böcker
Bläddrade i senaste ELLE idag. Jessika Gedin är ansvarig för boksidan och hennes krönikor brukar vara rätt roliga att läsa. Men nu tycker jag att hon har gjort bort sig. Jag klipper några rader ur krönikan:
Men när jag börjar läsa manuset och inser att det är noveller så kan jag ändå inte låta bli att tänka: Varför det? Mirja Unge kan ju redan skriva. [...] noveller känns ofta som de försiktiga stilstudier man skriver i väntan på eh … de riktiga böckerna. Romanerna.”
Avslutning:
Men jag vill ha mer, inte mindre. I synnerhet om det är bra. Så Mirja, är det verkligen för myckt begärt?
Hah. Klart att Gedin får föredra romaner framför noveller. Men är det verkligen för mycket begärt att en litteraturkritiker ska låta bli att klassa den litteratur hon personligen föredrar som mer ”riktig” och därmed den hon inte gillar som mindre ”riktig”?














3 kommentarer
Johan
Pfft. Klåpare.
//JJ
Fredric
Klåpare, detta ständigt så användbara ord.
Ett hån kastat rätt i ansiktet på oss som går och suktar efter fler novellsamnlingar och antologier på marknaden och för att novellskrivandet äntligen ska bli ordentligt erkänt, och så kommer ett sånt här uttalande av en ”riktig” kritiker? För att använda ett populärt uttryck; pfft!
Fredric
http://www.nittondestolen.se/2007/03/nr-det-lilla-blir-svrt.html
Apropå ett bättre bemötande av en novellsamling :)