Någon gång förra veckan:
Tre fjärdedelar av familjen Nygård var på Ica. Mamma och Thomas skojade om att jag borde få en kaffebryggare i inflyttningspresent. Jag avböjde. Thomas tyckte att jag borde köpa kaffe att bjuda på. Fan heller, tyckte jag som inte dricker kaffe. Thomas ställde sig vid en hylla och valde en liten burk snabbkaffe, mamma sade ”Men inte ska du köpa en sån, vi tar med oss kaffe när vi hälsar på henne”, Thomas sade bestämt ”Hon ska ha den där, jag betalar” och jag stod en bit ifrån och ylade ”Jag vill inte ha något jävla kaffeskit i mitt hus!”

Normala familjen.

Idag:
Thomas och jag grejade belysning i lägenheten. Yay. :) Eller rättare sagt: han satte upp taklamporna och jag byggde ihop en golvlampa. Elektrikerbror skruvade, rotade bland sladdarna i taket, klagade och surade över sånt han tyckte var dåligt gjort. När jag pep oroligt (jag är löjligt rädd för stötar och blir därför nojig när andra håller på och petar) påpekade han beskt att ”det är sånt här jag gör för att få massa pengar varje månad.”

Thomas med sin pannlampa.

Upptäckte att det satt kvar en sockel från en glödlampa i en av badrumslamporna. ”Jävla studenter”, sa Thomas.