Hemma från Åland igen. Det blev väl inte riktigt som jag hade tänkt mig.

Onsdag

Jag i bilen. Observera att jag har något vitt på mig. Det är till och med en skjorta. Omfg. Jag hade sett en bild på Avril Lavigne där hon hade vit skjorta och svart väst och det såg så himla fint ut att jag grävde fram en vit sak som jag inte har använt på sådär 4 år och i brist på väst klippte jag ärmarna av en gammal t-shirt. Det såg rätt bra ut, så länge man inte tittade för nära. Haha.

På resan blåste det rätt mycket och man vinglade omkring. Jag åt värdelös pastasallad (äcklig skinka, smaklös ost, blöt sallad). Men från däck såg man fina saker:

När vi kom fram åkte vi till kusinerna. Ann hade fest och skulle inte följa med ut till stugan. De vuxna (dvs. pappa och faster) skulle åka bil till stugan och jag, Thomas och Jan-Erik skulle köra dit båten från ett ställe som är bättre lämpat för sjösättning. När pappa och faster hade dumpat oss och båten uppstod såklart problem. Först startade den inte. Sedan var styrningen paj. Det var bara att ringa pappa som anlände med verktygslåda. Sedan fick Jan-Erik och Thomas styra båten med en metallpinne, haha.

Fixa, fixa.

Torsdag
Jan-Erik, Thomas och jag åkte tillbaka till Mariehamn för att hämta Ann, verktyg och försöka hitta en affär med båtdelar som var öppen på en helgdag. Efter en massa irrande hittade vi faktiskt en. Sedan åt vi på ett pizza- och kebabställe. En jävla pizza kostar 8-10 euro på Åland! Galet.

Vid ett tillfälle åkte vi förbi en massa stora kabelrullar som hade legat vid vägen länge och Thomas kommenterade att i Stockholm skulle de försvunnit efter en natt.
”Varför det?” undrade Jan-Erik.
”Mycket pengar”, sa Thomas.
”Det här är Åland”, sa Jan-Erik. ”Här fattar inte folk att det är värt något.”

Åland verkar vara ett fridfullt ställe. I tidningen rapporterades det om en stulen cykel och om någon som brutit sig in på en förskola och tömt ut en flaska ketchup (!). I en tidning från förra veckan var en läsare arg över ”bilhuliganer”. Insändaren illustrerades av en bild på Jan-Eriks gamla bil, krockad mot ett träd. Haha.

Bertil.

På kvällen tog jag en kort promenad som tog väldigt lång tid (en del sittande på marken med kameran blev det).

Ännu senare på kvällen satt jag och pojkarna utanför bastun och fånade oss. Jag lyckades dricka för mycket Salmiakki och kräktes. Bra där.

Fredag
Jag mådde ganska asigt på morgonen och antog såklart att det berodde på nattens smidigheter. Så jag följde med ut på fisketur och när vi kom tillbaka vid lunch frös jag så mycket att jag skakade. Jag kröp ihop i en ynkligt darrande hög under täcket och där blev jag kvar resten av dygnet, för efter ett par timmar började jag fatta att den allt mer irriterande huvudvärken faktiskt inte berodde på bakfylla utan på feber.

Lördag
Ännu en dag i sängen. Jag läste hela De mörka lybrinterna. Gotiken i litteratur, film, musik och rollspel av Mattias Fyhr. På kvällen åkte jag ut och fiskade. Inte så smart kanske, men jag var trött på att ligga i mitt hörn och dega. Hörn, ja. Bäddsoffan jag låg i var inte världens mest stabila, så trots att den var bred kunde jag bara ligga på den innersta halvan om jag inte ville riskera att rasa ner på golvet. Så varje gång jag lade mig i den kändes det lite som att krypa in i ett hörn.

Söndag
Hela båtresan hem låg jag i hytten och sov eller läste Cosmopolitan. En trevlig sak med att vara sjuk är att man kan be folk köpa saker åt en. Jag fick både mat och tidning, hehe. På kvällen började jag känna mig frisk igen. Äntligen.

I övrigt hade jag med mig 380 fotografier och några fåniga filmer när jag kom hem, jag fick ingen fisk men däremot ett fästingbett (skitdjur) och jag är lika dålig som förut på att skjuta med luftgevär ;)